Halva mitt liv i dina händer
Okej, inte halva ännu, men nästan halva. 19 år av mitt snart 41 åriga liv har vi varit tillsammans. Idag är det 19 år sedan du föll på knä och friade till mig. Vi hade då varit tillsammans i 3 månader och vi väntade vårt första gemensamma barn. Barnet var planerat. Frieriet däremot kom som
Det jag ännu har kvar
I förra inlägget, skrev jag att jag skulle återkomma med ett inlägg om det finns något i mitt liv som jag ännu inte har förverkligat, något jag ännu har kvar att göra. Har jag det? Frågan var mycket enklare att ställa till andra än att besvara själv… Jag har inte rest särskilt mycket, men det
Bra på att vilseleda
Jag har en förmåga som jag använder mig av allt för ofta. Jag är nämligen expert på att vända på samtal så att det inte handlar om mig själv. Jag pratar om andra, får dem att öppna sig, men jag är väldigt dålig på att prata om mig själv och mitt inre. Nu under Corona
Tro och tilltro
Jag behöver en tro att luta mig mot. En tro som bygger på överflöd av kärlek och tillräcklig förlåtelse. Jag behöver tro på att en större makt som med varsam och kärleksfull hand leder mig framåt i den takt som är optimal för just mig. Jag är döpt och konfirmerad i den kristna tron. Jag
Pionsaft, vanlig och LCHF
Nu när jag dragit ner rejält på jobbandet under corona, finns det mycket tid för sådant som jag annars inte tagit mig tid för att göra. Det är den främsta orsaken till att vår kylskåp hittills har innehållit saft av maskrosor, rabarber och vanilj samt syren. Idag var det dags att pröva ännu ett tips
Ett tu tre på det fjärde…
Minns ni känslan när man var barn och man räknade ner för att doppa sig? Känslan när vattnet slog mot låren och man visste att snart kommer jag att tappa andan när kroppen kommer under vattenytan. Eller när man vadar ut i vattnet och det blir svalare och svalare ju längre ut man kommer. Känslan
Ord som sårar
Varför väljer inte människor att hålla tyst om de inte har något snällt eller omtänksamt att säga? Varför ens få för sig att höra av sig… Idag fick jag ett meddelande från en ”vän” som tydligen har mycket svårt att dela min glädje över att kunna njuta av sommaren nu när vi har köpt båt.
Here we go again…covid-19
Så har vi då åter samhällssmitta på ön. Suck. Det var väntat, men känns ändå himla trist. Precis när jag fått vara lite mindre restriktiv, så dras svångremmen åt igen. Det är bara att foga sig och att åter krypa in i kokongen i hemmets atmosfär. Tur att vi bor på landet i egnahemshus, så
Livets låga har släckts
När jag var barn fick jag vet att min småkusin (småkusiner har föräldrar som är kusiner och har alltså mor- och/eller farföräldrar som är syskon) hade blivit knivhuggen till döds i Stockholm. Jag minns att jag grät. Jag minns var jag satt och tittade ut genom fönstret och lät tårarna rinna. Det kändes inte som
Allas lika värde
Ingen har väl missat #blacklivesmatter med anledning av mordet på George Floyd. Ett mord så sjukt och absurt och som absolut inte ska få ske i dagens samhälle. Det får mig att reflektera över människors lika värde. Andra kulturer och olika etniska ursprung har alltid intresserat mig. Redan som liten drogs jag till andra kulturer.
Bakom tangenterna
