Living my life
Vilken tur jag har att mina föräldrar har så gröna fingrar att det svämmar över hela vägen hem till oss! Idag har de nämligen vänt all min jord och mamma har planterat ner alla små uppdrivna plantor som jag sått under min smått kaotiska vår. Fröna planterades av d’assistenten och skolades om av hon tillfälliga …
En kurs som jag går just nu, utmanar mig till att se på mitt liv med lite andra ögon. Att fundera igenom saker som tidigare varit självklara. Utmaningar som länge funnits där för att utveckla mig, möjligheter som ger mig chansen att förändra o.s.v Just nu jobbar jag med att förstå vad det är jag …
Jag sitter ute i min rottinggunga som vaggar mjukt. Solen värmer på armarna med huvudet hålls i skugga. Myggorna har vaknat och tuggar på mig när de lyckas ta sig in i paviljongen trots myggnätsväggarna som omsluter mig. Musiken i bakgrunden från Spotify kastar mig handlöst från minne till minne i en härlig ocean av …
Alla människor kommer in i ens liv av en orsak. Somliga för att stanna, somliga för en kort tid, men alla har de en uppgift att fylla i mitt liv, eller jag i deras liv. Nu sätter vi check på ”uppgift utförd” och söker ny assistent. Igen. Jag behöver väl knappast förklara hur evinnerligt trött …
Det finns så mycket inom mig just nu; känslor, ord, tankar allt i en salig röra från frustration till lycka. Så mycket som skulle behöva få utrymme att komma ut och som i viss mån får det, men också mycket som måste vänta snällt på sin tur. Våren är här med gullviva, vitsippa, nunneört, scilla, …
I tisdags vaknade jag åter med kristallerna, som ett brev på posten var de bara där, utan förvarning. Jag hatar känslan. Hatar att behöva ha den värsta varianten av dem. Men jag vet också att det finns en stor utmaning i att hantera det jobbiga, att ta mig förbi det. Jag kliver upp i karusellen, …
Jag har insett att jag ofta väntar på att bli tillfrågad, eller snarare tvingad, innan jag öppnar upp mig. Till skillnad från vad jag förväntar mig av mina vänner, sitter jag i princip alltid tyst och väntar på de magiska orden, en inbjudan från dem, innan jag gör mig själv till en börda. Medan jag …
Igår lossnade något. På ett bra sätt. Hon som har så mycket klokskap inom sig, gav mig insikten om vart jag är på väg och varför. Som jag skrev om igår, så har jag tvekat hur jag ska hantera min situation och bestämt mig för att hoppa upp på hästen igen och göra mig sårbar …
Vad är det värsta som kan hända om du tillåter dig själv att vara sårbar, att vara en börda för andra, att du låter någon se hela du, frågade min psykolog den där gången för många år sedan? Det värsta som kan hända är att personen inte vill ha mig som jag är, att jag …
Jag vill inte välja igen. För jag trodde aldrig att jag skulle våga hoppas igen. Ändå har hoppet väckts inom mig. Hoppet om att få behålla. Ja, jag vet att andra sagt innan att de vill stanna hos mig, men av olika anledningar har det inte blivit så. Så kanske blir det inte så nu …