Barnen har somnat, vovvarna har gått till sina burar och bäddat ner sig bland fällar och filtar och solen har för länge sedan gått ner. Tröttheten känns nästan övermäktig. Jag tänkte nästan skriva ”konstigt att man kan bli så där olidligt trött helt plötsligt”, men sanningen är att det inte är det allra minsta konstigt. …
Sovmorgon
Igår tittade jag och minstingen på ESC och maken och mellerst kom hem mitt i natten från sin resa till Stafettkarnevalen. Så nu sitter jag här ute på terasssen i hammocken med en mugg te och inväntar att deras sovmorgon ska ebba ut. Fina mums mums Måns vann med sin Heroes. Tacksamheten är stor att …
Gräsänka
Inatt åkte maken iväg på Stafettkarneval med mellersta dottern. Äldsta dottern åkte iväg idag med sitt gäng. Så inatt har jag haft favvo nattassistenten boende hos mig. Nog har jag det bra ändå när jag kan leva relativt normalt även om hjälpbehovet är stort! På dagen kommer min vanliga assistent och till kvällen/natten byts hon …
Skyddad: Kanalisering
Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.
Nackdelen med rullstol
Satt och skrev med en vän hur det är att sitta i rullstol. Jag blev efteråt att reflektera över min syn på att vara rullstolsbrukare Jag tycker det värsta med att sitta i rullstol är att magvalkarna syns hela tiden. De försvinner ju när man står upp, men när man sitter ner är de där …
Positivitet kontra realitet
Jag får ofta frågan hur jag orkar kämpa. Jag har lite svårt att förstå frågan, eller kanske är det svaret som jag inte riktigt kan bemästra. För vad finns det egentligen för alternativ? Det är klart jag kämpar! Finns det något annat man kan göra? Visst kommer det stunder när jag bryter ihop och skriker …
Lördagsmys
Så tacksam för det underbara vädret vi har idag, även om det inte varit speciellt varmt trots strålande sol. Maken har varit på fotbollsturnering, så jag och döttrarna har passat på att ta ett snabbesök hos gudbarnet M. Gillar att de har huset nästan utan nivåer när man tar sig in, så jag kan ta …
3 år av saknad
Det har gått 3 år sedan vi väcktes den där natten. 3 år av tomhet. Det gör fortfarande väldigt ont. Kanske hann jag inte sörja, kanske fanns det inte utrymme för min sorg där och då. Kanske är det bara så att smärtan aldrig helt kommer att ebba ut. Visst var vi beredda, det var …
On-off och konfirmation
Jag verkar ha stora problem med att ta mig tid för att blogga, så ikväll blev det byte av layout eftersom det brukar få igång skrivlusten. Dagarna går, årstiderna likaså och kidsen blir bara äldre och äldre. Har varit på flera rehabperioder sedan jag skrev sist och min EDS är som den är; det vill …