Dag 18 – Det här är jag stolt över

Jag är stolt över vem jag är och hur jag hela tiden utvecklas som människa. Och jag är stolt över vad min man och jag åstadkommit med vårt äktenskap det senaste året. Men framför allt är jag otroligt stolt över mina älskade barn! Att leva med en mamma som inte är som alla andra kräver både mod och styrka och en stor nypa tålamod.

När jag fick min första lånerullstol som jag skulle använda utanför hemmet, var jag väldigt låg och orolig för vad barnen skulle tycka. Och vad händer? Jo, de är rent ut sagt skit lyckliga! De kivades om vem som skulle få köra mig och var verkligen ett stort stöd i min osäkerhet.

När jag har ont påverkas mitt humör. Mina barn blir självklart påverkade av det och de har genom åren utvecklat en förståelse och empati som är beundransvärd. Jag är stolt över att de är så kärleksfulla och omtänksamma, så lyhörda och accepterande! Och jag är otroligt stolt över att de vågar säga sin mening och stå för sina åsikter!

Jag är stolt över att jag orkar kämpa vidare trots motgångar och den stoltheten grundar sig i alla fina ord och uppmuntran som NI, alla fina människor i min närhet, ger mig!

Och jag är stolt över att jag orkat och vågat blogga den här julkalendern hittills. Att sätta ord på mina känslor och tankar är så definitivt, en bekräftelse. Det är svårt att blunda, ens för sig själv, när det står nerplitat framför ögonen på mig. Och framför allt är jag stolt över att ha lyckats beröra så många med mina ord! Så många fina mejl som dykt upp, från såväl nära vänner som ytligt bekanta. Människor som inspirerats, men också som fasats över den problematik som uppstår när man lever med EDS. Jag hoppas att jag väckt åtminstone en gnutta klarhet i EDS och några av dess miljoner hinder som kan drabba en EDSare. Jag vet att många i min närhet förstår lite bättre nu och det är jag tacksam och stolt över! Att sprida kunskapen om EDS är väldigt viktigt. Jag vill att mina barn ska få växa upp i en värld med mer kunskap och förståelse för vad vår dagliga kamp består av. Så, tusen tack, alla läsare där ute i cyberspace!

Kram Miina

Kommentera