Gudomlig ordning – Kosmiska lagar

Dag 1 Gudomlig ordning

Allting sker i rätt tid, på rätt plats och i rätt ordning.

Är det verkligen så? Just där och då, när man tar sig igenom något jobbigt, är det svårt att tro att det faktiskt finns en mening med allt som sker. Men i efterhand kan man ofta se att jo, det stämmer nog. Om inte just den händelsen hade inträffat, hade jag inte varit där jag är idag.

Hur kommer det sig att jag fick min EDS diagnos just när jag fick den? Varför inte flera år tidigare? Varför inte senare? Varför var det just DEN gången som jag fick nog och gjorde en skrivelse med krav att få komma till genetiska och undersökas? Hur kommer det sig att det just då dök upp ett EDS forum på nätet som jag sökte mig till för att få råd och stöd och hur kommer det sig att just Mia fanns där? Hon hade knappast funnits där om jag blivit medlem några år tidigare eller senare. Och hur kommer det sig att jag just den sommaren fick chansen att åka upp och träffa henne?

Jo, för att allting sker i rätt tid, på rätt plats och i rätt ordning. Just Mia skulle komma in i mitt liv, där och då, för att finnas vid min sida idag, genom ljus och mörker, tårar och skratt, genom sorg och glädje.

Allting sker i rätt tid, på rätt plats och i rätt ordning.

Men att minnas just de orden, att våga lita på att det som sker här och nu faktiskt är menat, rätt och riktigt, det är inte alltid så lätt. Alla månader som jag tampades med ångest, som jag inte visste hur sjutton jag skulle överleva. Alla känslor av att inte orka leva så resten av mitt liv. Det fick mig att tillfälligt tappa tron, att tappa min livsstig.

När jag var på healing hos M-L sa hon ”Miina, om du tänker dig att alla liv på jorden har en tråd som sträcks uppåt och möts i en punkt, så förstår du hur healing på distans fungerar. Din tråd är av. Den har tappat kontakten. Den finns där, men din totala förlust av energi gör att tråden inte får kontakt med dig. Du måste våga tro. Du är här av en anledning och din plats är här och nu.” Och just de orden var så tydliga för mig. Jag insåg att enda sättet att komma tillbaka till mig själv, var att hitta den där kontakten igen, att våga tro, att våga leva. Sakta, men säkert, vågade jag börja erkänna för mig själv att jag behövde hjälp. Jag tog tag i min ångest. Slutade fly och började istället välkomna varje attack som en lärdom. Jag lärde mig mindfulness och hittade inspiration till mitt liv i buddismens tänkande. Långsamt, långsamt, började jag hitta tillbaka till mig själv. Inte tillbaka till mig själv som förr, utan tillbaka till mig själv som det var meningen att jag skulle utvecklas till genom att ta mig ur just den krisen.

Det finns så oerhört många tillfällen jag kanske borde nämna, många stunder som varit svårare, men oxå betydligt lättare, än dem jag nämnt. Men de här händelserna är de som kom till mig medan jag skrev och därför är det de orden som ska stå här och nu.

Allting sker i rätt tid, på rätt plats och i rätt ordning. Även i de svåraste stunderna. Det gäller bara att våga tro och våga hoppas, så kommer meningen till slut att uppenbaras. Allting sker – i rätt tid – på rätt plats – i rätt ordning.

Kram Miina

Kommentera