Här kommer en fortsättning på gårdagens inlägg.
”Men varför visar du inget?” ”Varför har du inte sagt något?” Berättigade frågor, absolut. Svaren är många. Somliga med mer och somliga med mindre logik i sig.
Att fokusera på sina egna tillkortakommanden gör dem mycket tydligare även för en själv.
Få människor i världen vill vara en börda för andra. Och en börda känner man sig som, oavsett hur mycket man än vet att den andra tycker om en.
Trots att man vet att man skulle göra allt och mer därtill för den andra, är det svårt att vara den som är behövande och mottagare av hjälpen.
Det är lätt att bli bitter om man fokuserar på problemen i livet, eller svårigheterna. Det skyddar man sig bäst mot genom att fylla livet med kärlek, acceptans och ljusa stunder.
Människor som lever i en puckelpist snarare än en långsluttande, behaglig och hindersfri nedförsbacke, har en fördel av att rikta blicken framåt snarare än rakt ner i marken.
När man sminkat av sig bästa fest-makeupen eller teatersminket, kan betraktaren förvånas över skillnaden och det känns sällan attraktivt att behöva förklara skillnaden i detalj.
Kan man undvika en konfrontation med verkligheten, så gör man gärna det.
Alla människor känner inte till skillnaden mellan empati och sympati. Att bära andras sympatier, kan göra det svårt för armarna att räcka till.
Att den jag är speglar den jag vill vara, är lättare sagt än gjort.
När man vill dra täcket över huvudet för en stund, vill man inte att hela världen sliter av täckte igen och envist betraktar en.
I all ödmjukhet hoppas jag att dessa svar ska ge en liten förståelse för varför jag ofta väljer att vara tyst om min situation. Men framför allt handlar det om viljan att vara i nuet, när allt känns bra och jag är en del av gemenskapen, antingen IRL eller online, då är jag jämlik. Då delar vi samma förutsättningar, du och jag. Åtminstone för ögonblicket.
Så när du frågar hur jag har det och jag svara att allt är bra, är det inte för att jag inte vill vara ärlig mot dig eller för att jag inte litar på dig. Då handlar det bara om att jag skyddar mig själv och att jag passar på att njuta av att vara där och då med just dig!
Så mina avslutande ord blir ett innerligt och kärleksfullt; tack och förlåt!
