Dagen efter

Jag är fortfarande uppe bland molnen. På något sätt är det ännu mer overkligt idag. Det känns som det bubblar i kroppen och från och till stiger tårarna upp i ögonen på mig.

Jag har funderat över vad jag skulle kunna göra för att ge detta vidare. Giv så blir dig givet. Jag tror att det här kommer att leda vidare, från person till person. Jag har lovat mig själv att öppna mina ögon ännu mer och se de små stjärnstunderna i livet, att aldrig glömma vad man kan göra för en annan människa. Ett leende kostar inget, men ger så mycket.

Så öppna dina ögon och finns där för en annan människa, i stort eller smått!

Kram Miina

Kommentera