Rapport från bröllopet

Jag hade äran att få närvara under dagen när AK förvandlades till en strålande vinterbrud. Redan när jag hjälpte henne på med klänningen kom tårarna för första gången. 🙂

Medan brudparet fotograferades testade jag och min lillebror sången i kyrkan och det gick jätte bra…tills brudparet kom in i kyrkan för att fortsätta fotograferandet. Ja, jag ÄR lättrörd! 😉

När klockorna började ringa rös jag över hela kroppen och när portarna öppnades och jag såg hur tagen AK blev, då rann tårarna på mig. Jag kände mig ”connected” till hennes känslor. Ni med mediala förmågor, vet hur jag menar.
Jag grät inte på mitt eget bröllop, men tro mig, nu grät jag…konstant! Enda gången jag inte grät var när prästen välsignade ringarna.

Det kändes som att gifta bort sin storasyster och storebror (ja, dock inte med varandra, äh ni fattar vad jag menar!). Rädslan att någon ska såra henne/honom, stoltheten…ja, ni fattar nog. Känslan var överväldigande och jag hade ingen aning om att jag skulle känna som jag gjorde! Hu, jag fasar för den dag mina småbröder går och gifter sig.

När allt var över, strax innan utmarschen, skulle jag sjunga Du är aldrig ensam av Mauro Scocco med lillebror på gitarr och som medsångare i vissa partier. Ja, så var det åtminstone tänkt, men så blev det inte. Jag kände när jag gick fram och tittade på brudparet, att det här går på tok och redan innan jag började sjunga strömmade tårarna upp i ögonen. Jag darrade redan på första tonen och även om jag försökte vända mig bort från dem, mot de andra, fick jag inte rösten under kontroll. Jag var så rörd, och orden var så starka, att jag inte kunde sjunga. Lillebror fick ta över ett tag när det inte gick att få fram fler ord. Sen hakade jag på igen, men det blev absolut inte som det var tänkt. 🙂

Hade det varit av nervositet det gått på tok, hade jag varit jätte besviken, men i det här fallet kunde jag inte förhindra tårarna. Det var ju inte mitt fel att paret var så vackert! 😉 Jag hade jätte gärna velat leverera det jag hade tänkt mig, att verkligen kunna sjunga det jag bar inom mig till dem, men tyvärr gick det inte och jag har lärt mig att jag inte ska sjunga på någon nära väns bröllop mer! Nå, vi genomförde sången till slut, med darr på rösten, med falska toner och med tårar i ögonen, men texten fick vi åtminstone framförd!

Festen var jätte mysig och när talen hölls, vem tror ni grät? Jo, jag!! 😀 Vi dansade natten lång, t.o.m min man, och jag är så glad att jag fick vara med på det här fina bröllopet! Bruden var utan tvekan årets vackraste brud!

Jag är inte nöjd med sångframträdanet, inte på länga vägar, men jag är som sagt glad att det inte var nervositeten som satte stopp för det hela, utan rörande känslor och tårar. Jag har lärt mig läxan, jag ska INTE sjunga på någon av mina vänners bröllop! Och är det nån som lyckas övertala mig, får de skylla sig själva! Här har ni ju beviset hur det kommer att gå! 🙂

Nu ska jag krypa till sängs och imorgon fyller Natalie år, så jag lär inte sitta vid datorn på ett tag.

*pussar*

15 thoughts on “Rapport från bröllopet

  1. Du .. man får gråta. Det var alldeles säkert jätte vackert ändå! Det ska nog gå att övertala dig 😉

    Ha en jätte bra dag idag. Vi är med er i tankarna här hemmifrån.

    (Ella river just nu allt, allt ska dras i och kännas på … oj oj oj)

    PUSS

  2. Hej gumman!
    Vet du; jag har varit med om precis samma sak vid min systers bröllop. Jag sjöng och tårarna och känslorna bara vällde över mig. Såå pinsamt och jobbigt och jag kände mig som om jag hade svikit dem. Men det var ju givetvis inte så de hade reagerat på min sång. De hade tyckt att det var bra ändå och var lika tårögda som jag tydligen.
    Men jobbigt var det så jag förstår hur du kände/känner.
    Stoor kram och grattis till Natalie som fyller år.
    Kram Laila

  3. Har hittat hit till din sida och läst lite här… Intressant och roligt ! Ni verkar ha haft jätte trevligt på bröllopet och jag är säker på att du sjöng jätte vackert 1

    Kramis

  4. Att gråta på bröllop är helt ok!! Men vet du, jag är som dig, grät inte på mitt eget, men så fort jag ser ett på tv..OCH tom när jag ser mitt eget på video…antar att jag inte ens hade förmåga att få fram tårar när det verkligen var på riktigt….skönt att ni iaf fick en fin dag tillsammans med dem och grattis till lilltjejen!!!

    Kram Anniz

  5. oj Miina, kan tänka mej att de va jääte fint fast de kom lite tårar…å ja ska då ha dej å thias på mitt bröllop, så de så;) vare sej du vill eller int..;) Ett stort Grattis till Natte!!kram från oss!

  6. Vad modigt av dej att sjunga solo! Det skulle jag nog inte våga. Är säker på att d lät jätte bra trots allt. Vi ses på torsdag! Kramiz

  7. Förstår precis hur du kände, har oxå svårt att hålla tillbaka tårarna på bröllopsceremonier ;-)! Grattis till din lilla prinsessa Natalie! Hoppas hon fått en fin födelsedag! Många kramar från oss! Ps. Nu har jag äntligen fått ihop en blogg! Kramisar!

  8. Vad skönt att du inte känner dig besviken. Du gjorde det du kunde och jag är övertygad om att AK var väldigt glad över din insats och att du var där.
    Kram på dig!

  9. Säkert var sången jättefin!! Börjar undra om det är nåt släktfel med att ha svårt att hålla tårarna borta på bröllop?!?! Många grattiskramar till Nathalie!

  10. Oj den sången är så vacker, jag såg en videofilm hos dina föräldrar från konserten när du sjöng den – och jag hade fullt sjå att låta bli att lipa då! Så jag förstår nog att du inte kunde hålla tillbaka tårarna. Men man får gråta på bröllop, och speciellt på andras! 🙂
    Tur att du hade Min Tias med dig!

  11. Tänk hur det ska gå när dina döttrar gifter sig då… 😉

    Jag är så säker på att det var den underbaraste sång de kunde få. Ingen annan hade ju kunnat sjunga med sådan känsla. 🙂

  12. Vi älskar dig!
    Du och Thias gjorde ett underbart framträdande,inget öga vart torrt. Jag hade svårt att titta för vart jag såg så glänste mina vänners ögon.
    TACK!!
    Detta är ett minna som vi bevarar i våra hjärtan resten av Livet.

  13. Vilket fint bröllop det verkar ha varit och vilket fint inlägg.. Jag förstår dig, jag kommer nog också känna sådär på de framtida bröllop jag kommer gå på när jag står nära den som gifter sig, sånt är så vackert! Hittade hit av en slump förresten!

Kommentera