Snön har lagt sitt täcke över Åland genom kraftiga stormar med vindstyrkor upp till 39 m/sek i byarna och stora mängder nederbörd. Barnen är superlyckliga över snön och det är även jag om jag ska vara ärlig.
Ser ni lyckan i hennes ögon? Moalie åkte säkert 30 gånger i vår lilla grushög. Storleken spelar som bekant ingen roll. 😉
Även Natalie slängde sig ut i ”pulkbacken”. Min lilla tjej som faktiskt blivit kolosalt stor det senaste halvåret. Hon borde ha växtvärk i själen så mycket som hon utvecklats sedan i våras!
Har ni någon gång försökt fånga en heeler på bild som för första gången kommer i kontakt med snö sedan 3 månaders ålder? Gör inte det! Det spelar absolut ingen som helst roll vilken bländare man använder!
Moalie la huvudet på sned och sa ”Snälla, Nattis, kan du köra mig på snöskottaren? Då är du min bästaste syster faktiskt!”. Självklart vill man vara den bästaste systern och självklart kör man då runt på sin syster i nästan 15 minuter innan orket till slut ebbar ut och lillasyster får stiga ur.
Nu har även Julina kommit hem från skolan och kastar sig ut i ”pulkbacken”. Vilken glädje det kan komma ur några cm snö!
Natalie och Julina bygger små snögubbar på terassen, men nu har orket tagit slut hos Julina och det är dags att fylla på reserverna. Som tur är har mommo precis bjudit in oss på tårta eftersom hon fyller år.
Även Moalie rullar snöbollar, men det har frusit på lite och det är inte längre lika lätt att få snön att fastna. Skam den som ger sig! Endast tårta hos mommo kan få Moalie att lämna snön för en stund.
Medan barnen avslutar sina snöbollar knäpper jag ett kort på min fina julros. Det är det här som jag tycker är så mäktigt med julrosen! Tänk att hon orkar blomma trots att ett snötäcke gör sitt bästa för att gömma bort henne!
Nu har vi kommit hem från mormor och innan jag går in och börjar med middagen måste jag ta en bild på våra busiga vovvar. Det finns fler än vi tvåfotade som lyser upp och får en extra energikick av snön!
Jag avslutar med en bild på min älskade make. Nej, han dricker inte kaffe eller te med tjockt sugrör och han röker inte vattenpipa, nej han lånar min ”halsångare” eftersom han för tillfället hostar som en tok. Det är hett vatten i koppen och i den står alltså en ”makapär” som är delvis fylld med vatten. Man suger in ångorna som år direkt ner i halsen och lindrar stämband och slemhinnor. En helt fantastisk grej för såväl astmatiker för såna som mig som har problem med stämbanden som för krassliga, hostiga karlar.