Moalies kalas
Det blev inte 20 barn på kalaset, men dock strax över 15 och det gick minst sagt över förväntan! De satt så snällt vid bordet tills en av tjejerna plötsligt sa ”Miina, får vi börja nu?”. 😀 Snacka om väluppfostrade barn! Jag hade inte ens tänkt tanken att jag skulle säga nåt. *upps* Vi bjöd
Moalie 4 år
Det har varit full rulle från och med slutet av förra veckan. Helgen gick åt till Godbymässan där jag, tro det eller ej, orkade jobba hela dagarna. Dock var jag som död både i måndags och igår. I måndags bestämde sig plötsligt Moalie för att hon inte alls skulle ha 5 tjejkompisar på kalas på lördag, nej hon ville istället ha hela dagiset till sig, så om några timmar väller det in 20 barn i varierande åldrar. 🙂 Vi tog den lätta vägen ut och valde att ha kalaset på hennes födelsedag, mitt på dagen, så att dagispersonalen kommer hit med alla barn. Det blir lixom lite lättare med 6 vuxna som håller uppsikt än om vi själva, jag och maken, skulle försöka klara av det.
Vi började morgonen med sång och paket öppnande.
En av presenterna var en tempurkudde. Äntligen fick hon en egen som resten av familjen. 🙂
Mommo kom inflängandes med sång och paket innehållandes favoritpresenten innan hon åkte på jobb.
Tänk att min lilla, lilla älskling har blivit 4 år! Det är redan 4 år sedan vi stod där, chokade efter en timmes förlossning, med en stor guldklimp i famnen. Julina vägde 3075 g när hon föddes, Natalie 2890 g och den här älskade klimpen 4130 g och 3,5 cm längre än de andra. Det var ju en 2-månaders bebis jag fått upp i famnen!
Tillbakablick – När Moalie kom till världen, mamma berättar
Natten till den 19 nov. 2004 borde jag ha sovit gott för att vila upp mig inför min stundande förlossning. Den 19:e skulle jag nämligen bli igångsatt genom hinnsprängning. Istället för att sova vred jag mig i plågor och kräktes som en liten idiot, jag hade gallstensanfall. Totalt hann jag sova 2 timmar den natten och kl.5.45 var det ingen idé att ligga kvar i sängen, så jag smög ner och duschade. Nicke hade klockan på ringning kl.6 och jag ville låta honom sova så länge som möjligt. Kl.6.15, efter att ha gjort mig i ordning, gick jag upp och väckte Nicke med orden ”Har du tänkt komma med till BB eller?” *ler* Stackarn hade försovit sig…igen… 🙂 TUR att han har mig! Kl.7.15 åkte vi iväg hemifrån. Vi ville ha ordentligt med tid på oss eftersom ett vackert litet, nåja litet och litet, snöfall hade färgat världen vit några dagar tidigare och vägarna var rätt hala. Kl. 8 skulle vi vara på BB avdelningen och här fortsätter min berättelse i tidsangivelser istället.