Jag tar mig sällan tid att skriva nu. Jag gissade att det skulle bli så. Att byta assistent tar alltid på. Först är det avslutet som man ska igenom. Sen den mentala förberedelsen att släppa in någon ny och sedan det facto släppa in den nya. Det blir för mycket för mig och då behöver jag fysisk vila för att återhämta mig, vilket innebär att jag gör meditationer istället för att sätta mig vid datorn för att uppdatera bloggen.
Så ni får ha lite tålamod med mig, helt enkelt.
Härom dagen var jag och assistentis på promenad ner till stranden där jag brukar vinterbada. Äntligen börjar isen ge sig där! Vem vet, kanske kommer vi oss i sjön snart, jag och assistentann.
Jag älskar verkligen den här tiden på året. Fågelsång i trädkronorna, solen som värmer och får naturen att vakna till liv igen. En nystart. Jag vill fylla lungorna och skrika ut ett vårskrik, som Ronja Rövardotter! Istället stannar jag upp och myser åt alla fina vårtecken. Blåsippor och tussilagon i dikesrenen. Porlande vatten. Att betrakta det, är mitt eget lilla vårskrik. Så många vårskrik blir det varje dag!
Våren är den finaste tiden på året. Hoppas du får snart simma.
Glad påsk till dig!
Tack för dina ord och glad påsk även till dig, Kristiina!