Skriverier

Prestationsångest

Att det ska vara så svårt att skriva blogg. Så fort jag klickar upp ”Skriv nytt inlägg” tar det stop. Det är inte det att jag inte vet vad jag ska skriva, eller osäkerhet över hur jag ska formulera mig, det är helt enkelt så att jag tänker att ett nytt inlägg ställer krav på mig om ännu ett till inlägg och sedan ännu ett och ännu ett. Idioti! Jag vet, men det är så knoppen automatiskt tänker. Det är lixom så mycket enklare att skriva en kort statusuppdatering på facebook istället. :/

Det har hänt en del i sommar och en dag kanske jag lägger upp lite bilder och berättar mer, men nu för ni hålla till godo med att jag helt enkelt bara skriver några rader.

Just idag är det en mulen dag på Åland. Sommarens överväldigande hetta har övergått i svalare väder, mörkare moln och en hel del mycket mer vind. Så idag är det en liten pysseldag inomhus. Tjejerna pärlar pärldjur. Moalie har precis lärt sig att själv pärla ödlor och glädjen är enorm. Misstänker att det kommer att tillverkas ödlor på löpande band från henne efter det här. Lilla prinsessan som hon varit avundsjuk på Julina när Julina pärlat!

Själv verkar jag ha fått någon slags boarinstinkt. Jag tömde våra köksskåp och vardagsrumsskåp härom dagen, vilket gjorde att vi plötsligt fick ett mycket mer städat utseende i huset. Och nu vill jag hela tiden plocka undan det som står framme, tro det eller ej! Plockar i och ur diskmaskin, plockar saker från bord och golv, allt ska på sin rätta plats. Ja, jag boar helt enkelt! Andra skulle förmodligen påstå att det är ytterst normalt göromål i hemmet, men ni som känner mig vet att det aldrig varit min starka sida att hålla städat och har det någon gång varit städat har det varit påtvingat och med mycket fusk. Trots att maken verkar lite förvirrad av mitt nya jag, verkar han uppskatta denna nya sida. Och nej, jag är INTE gravid. Så jag säger bara ”Njut, älskling, så länge det varar! Imorgon är en ny dag och då veti gudarna vad som flyger i mig!”.

På tal om maken ja. Ikväll äter han middag med jobbet, så jag och tjejerna har lyckats tigga till oss mat hos mina föräldrar. Ska snart packa iväg tjejerna och gå dit. Det lät som om det skulle serveras lövbiff. **mums**

Ojdå, nu är det ramaskri från barnen igen. Bäst att gjuta olja på vågorna och bege sig iväg till grannen och stoppa i dem lite mat. Vem vet, kanske maten kan få humöret på topp igen. Jag menar, nångång ska väl vara den första och vem vet, kanske är det just idag det sker!

Du kanske också gillar…

Tack för att du lämnar några ord till mig!