Just nu längtar jag efter struktur och ordning. Det är för många lösa trådar som viftar omkring i universum. Eller ja, snarare i mitt liv, för att vara korrekt.
Från en dag till en annan, försvann plötsligt assistenten, med allt vad det innebär. Någon inhoppare har socialtjänsten inte kunnat ordna, så jag har mest legat till sängs. Och det känns i min kropp. Förstås. Tack och lov har min älskade assistentann hoppat in och funnits till hands! Vad vore jag utan henne?!
Dessutom har dotterns sjukvård strulat deluxe och jag har stångat huvudet blodigt mot någon slags fäktande väderkvarn med miljoner lösa trådar som förlängning av dess vingar. Jag behöver knappast påpeka hur galet energikrävande det är. Även svärsonens framtid balanserar på en tunn tråd och det är, och har varit, minst lika många lösa trådar runt honom som runt dottern. Och ja, det mesta av det behöver jag strukturera upp enligt bästa förmåga.
Så idag när jag deltog i Sinnesrokalendern hos Meditationsguiden, där den första luckan var meditation gällande omtanke om de egna behoven, insåg jag att det jag behöver just nu är sinnesro och frid i kaoset. Jag behöver fokusera mer på mitt inre lugn.
Jag kan inte påstå att jag älskar dessa lösa trådar och utmaningar just nu, men de är en del av livet och det finns inte mycket annat att göra än att kavla upp ärmarna och ta tag i sakerna. Men först sinnesro. Inte hela bönen, men ändock lite längre än den jag brukar sjunga, för att jag känner att även den delen passar rätt bra på mig just nu.
Gud, ge mig sinnesro
Reinhold Niebuhr
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Hjälp mig att leva en dag i taget,
att glädjas åt ett ögonblick i sänder
och att acceptera motgångar som en väg till frid.
