Ännu en jul i coronans järngrepp. Vem hade väl trott det när vi fick de första rapporterna av pandemin? Inte jag åtminstone. Skillnaden mot förra året, var att vi fick sjunga i kyrkan i år. Förra året sände vi bara en videohälsning, men i år fick vi alltså sjunga där inför församlingen och det gjorde verkligen gott i själ och hjärta! Med vi menar jag Getakören som jag haft äran att leda nu, två jular och en påsk. En härlig liten kör, med hjärtat på det rätta stället.
På juldagsmorgonen steg jag upp medan alla andra sov och började koka tomtegröt. Det är en mysig tid, tycker jag, att sitta där vid spisen, röra i kastrullen i maklig takt, se på serie i skenet från julgranen. Förstås måste jag ju lyssna på sista avsnittet av Ronnies och Jordbjörns julkalender under tiden! Så sakteliga steg en efter en ur familjen upp och efter grötfrukosten fick Nicke ge sig ut och skotta innan vi begav oss iväg till Geta kyrka. Jisses vad det kom snö!!
Jag måste säga att jag själv berördes djupt av vårt framträdande i kyrkan. En av de blivande församlingsmedlemmarna, Cecilia, spelade violin medan jag berättade första versen av Nu tändas tusen juleljus. Kören tecknade den versen på teckenspråk innan vi gick över till att sjunga hela sången 3-stämmigt medan en av våra körmedlemmar, Camilla, tecknade alla verserna själv. Det kändes på något sätt stort, att få ta in en inkludering i kyrkan som inte är vardagligt förekommande. Det rörda något djupt inom mig.
Efter kyrkan kom vi hem och inväntade sällskap av mina föräldrar, min lillebror och min brorsdotter. Matförberedelserna och Kalle Ankas jul-tittandet avbröts av kärt besök då Ålandstomten för 16:e året kom uppför vår väg med säcken över axeln. Ja, barnen är 17, 20 och 22 år gamla, men tomten är fortfarande en självklarhet hos oss.
Vi avnjöt ett underbart julbord där lillebrors laxtårta är extra värd att nämna. För att förstfödingen skulle hinna vidare till sin andra familj där hon skulle få mat och tomtebesök igen, tog vi efter maten och öppnade julklapparna som nissarna lämnat under granen.
Lite fika, brädspel och umgänge rundade av en alldeles lagom och riktigt angenäm dag. En vit jul på alla de sätt med snöstorm utanför fönstret, nyktert i glasen, frånvaron av bråk och närvaron av änglavingar i mitt hjärta.
Tack, alla, för en fin jul!
