Helt tydligt knäpptyst. Åtminstone på min blogg. Tiden går och orden förblir tysta. Längtan finns där, att utrycka allt det som snurrar i mitt huvud, men jag tar mig inte tiden. Varför blir det så? Jag vet inte hur många gånger jag har börjat om. Och börjat om. Och börjat om igen. För att sedan …