Jag läser just nu en bok om en kille som har ett gäng livvakter i sitt liv. Författaren har gett honom en rejäl dos med frustration över situationen att aldrig få vara ifred, att känna att man förlorar en del av sin integritet. Lägg till en dos frustration i kubik över att ha dålig personkemi …
När jag hade kört minstingen till färjan för att krama henne hejdå inför hennes resa tillbaka till studieorten och kärleken i Sverige, översvämmades jag av tankar när jag körde in på gården här hemma. Det slog mig att om bara ett halvår är det troligt att jag kommer att komma hem till ett tomt hus …