I dagens adventstankar 2019 skriver jag om den politiska delen av mitt liv.
Jag har alltid sagt att jag aldrig ska bli politiker och aldrig sätta mig i en rullstol. Man kan säga att just det ställningstagandet gick käpp rätt åt skogen.
Efter valet 2011 kontaktade Åke Mattsson mig och frågade om jag kunde tänka mig att ställa upp i politiken i kommunens nämnd. Innan dess hade jag kontaktats av liberalerna flera gånger. Jag ville absolut inte, men Åke vet hur han ska utmana mig så jag tar mig an utmaningar. Jag skulle inte behöva ställa upp för något parti och det var orsaken till att jag gav med mig. Så jag satt i skolnämnden en mandatperiod.
I rumban med alla mina ansökningar som jag fick avslag på inom handikappservicelagen, var jag så förbaskat irriterad på att politikerna inte i mina ögon gjorde sitt jobb, så jag satte mig ner och började läsa igenom alla partiers valprogram. Jag bestämde mig för att jag inte hade någon rätt att klaga på andra, om jag inte själv kunde tänka mig att axla ansvaret. Där och då gjorde jag mitt val, nämligen socialdemokraterna.
Jag blev invald i fullmäktige i min kommun och valdes därefter in i kommunstyrelsen där jag suttit de senaste 4 åren. Även i det här valet fick jag förtroendet att röstas in i fullmäktige. Det ska bli intressanta 4 år framöver!
Varför valde jag då sossarna? För att det helt enkelt är de värderingar som står mig varmast om hjärtat. Så enkelt är det.
Åke, du visade mig vägen genom att med milt våld övertala mig att göra något vettigt av mitt liv och inte bara ha åsikter. Vi har kanske inte särskilt ofta samma politiska åsikter, men jag har alltid respekterat dig och känt en stor ödmjukhet inför ditt kunnande och engagemang. Utan dig skulle jag inte tagit steget in i politiken.
Helena Flöjt, min rödaste ros i buketten! Du finns alltid där. Du delar med dig av din enorma kunskap, ditt engagemang, du sprider glädje, du lyssnar och du finns där. Du är min trygghet , min styrka och min inspiration. Jag ser dig som vän, inte bara kamrat, och jag älskar hur din klipskhet slår igenom i såväl seriösa diskussioner som i spralliga skämt. Jag känner en enorm tillit till dig och jag är så tacksam över att ha dig i mitt liv och som partikamrat!
Göte Winé, min mentor och stöttepelare! Du fick en darrig geléklump i dina händer som du formade med varsam och omtänksam hand. Du stöpte mig inte i någon form, utan tillät mig behålla mina skavanker och skevheter. Men du härdade mig så jag ska stå pall när stormen yr. Du har lärt mig så mycket och du har format mig till den jag är inom politiken. Du har lärt mig att stå upp för det jag tror på, att inte följa andra när det går emot mig själv och att jag får ta plats. Det bär jag med mig i varje beslut jag fattar. Jag hoppas jag en dag får dela politikerarenan med dig igen, när du fått leva din dröm!
Att vara socialdemokrater idag kräver mod, styrka och envishet. Utan dessa människor skulle jag inte känna den trygghet jag känner i dag som politiker.
Den kunskap jag fått genom att sitta i styrelsen den här mandatperioden, är jag evigt tacksam för! Jag har utvecklats otroligt mycket som person och jag har lärt mig saker som jag aldrig skulle ha lärt mig utan den här erfarenheten. Snart är det dags att tillsätta de nya posterna och jag känner mig trygg i min roll, vart det än för mig. Jag vet vad jag vill. Och jag står stadigt på jorden.