Kategori: Skriverier

Så har vi tänt det första ljuset. Tre ljus kvar i ljusstaken att tända innan julafton. Och ändå har vi inte taget klivet in i december ännu. I kyrkan sjöng vi ikväll, med kören jag leder, om hopp, ljus och värme. I morse när jag satt ensam vid frukostbordet och väntade på att resten av …

Att föra en diskussion med en ung man som berättar om sin kärlek till dottern man själv har fött, älskat och levt med nästan hela hennes liv, är starkt och känslomässigt. Att höra honom be om tillåtelse att få diskutera med henne om framtiden och deras liv ihop. Det berör. I hans hemland finns strikta …

Igår fyllde minstingen 18 år och vi firade henne på restaurang. Myndig. Vuxen. Det är en märklig blandning av känslor. Stolthet över vem hon utvecklats till. Lycka över att nu ha fått alla i hamn över det stora havet ”uppfostranstiden”. Vemod att barndomen är bakom oss. En nyfikenhet över vad som komma skall. Jag var …

Vi har en av de varmaste dagarna i mannaminne den här tiden på året och jag översvämmas av julkänslor. Hur galet är inte det? 14 grader varmt, vindstilla och strålande sol. Dottern har plockat en lupin i vägkanten, medan hon lät maskrosen stå kvar i diket och stråla ikapp med solen. Och ändå svämmar julkänslorna …

Idag firar vi farsdag. En självklarhet i mitt liv. Personligen har jag nämligen äran att ha många fäder i mitt liv. Pappa – som förstås är min början. Han på bilden här. Han som funnits där genom livet, i stort och smått. Han som hämtat mig mitt i natten när jag varit ut på fest …

Den senaste veckan har varit mindre angenäm och för mig verkar det ofta vara så att om något börjar krångla, så gör det mesta det. Det är som om mitt liv fungerar lite som med ketchupeffekten. När det börjar komma, så kommer allt på en gång. Vi kör på all skit på en gång när …

Du och jag och vi båda. Det har varit temat för mina senaste dygn. Med maken på vift i Tyskland på arbetsresa, har min tid istället förgyllts med andra nära och kära. De där stunderna av tvåsamhet som vandrat mellan assistenter, vänner, familj. Tillsammans. I närhet och på håll, men ändå tillsammans. Torsdagen tillbringade jag …

Vi har fruktansvärt lågt vatten just nu. Jag och assistenten var ner och kikade vid mitt vanliga vinterbadarställe och vattnet nådde knappt fram till båthuset, medan jag brukar kliva ner från det och huka mig ner i vattnet för att sedan sätta mig upp på kanten igen. Så, nja, det var definitivt inte ett alternativ …

Det finns ett ordspråk som lyder ”Om du inte trivs där du är, förflytta dig! Du är inget träd.” Jag undrar om det är det som det här trädet har gjort? Trivdes inte i skogen, och ville ut i sanden? Det berör mig på något sätt, att det står där, med grön krona, ytliga rötter …