Som liten skrev jag ”böcker”, berättelser, i små häften. Jag kom aldrig till slutet på någon, även om jag älskade att skriva noveller i på svenskalektionerna i skolan, men det fanns många uppstartade projekt! Ofta handlade det om hästar och tjejer i tonåren. Jag som aldrig varit någon hästtjej… I berättelserna jag skrev, representerade hästar frihet.
Jag tror på änglar och annat medialt. Jag tror på det man benämner som andra sidan och jag att man lever flera liv än ett. Jag tror man väljer sin livsuppgift innan man föds och jag tror att man omger sig med de människor det är meningen att man ska ha runt sig. Ja, jag är lite knasig, men ingen har heller någonsin påstått mig vara det motsatta. 😉
Jag har ett återkommande budskap som kommer till mig genom olika människor och olika händelser och jag har verkligen haft svårt att ta det till mig. Andra sidan har nämligen fått för sig att jag ska skriva en bok. Alltså, har de missat hela min barndom?! Har de inte läst alla de där berättelserna som aldrig blev mer än ett eller annat kapitel? Och har de missat att jag inte kan hålla i skriva någon längre stund med penna och inte ens läsa böcker längre? Jag använder läsplatta eller ljudbok, för sjutton gubbar! Och om de nu så himla gärna vill att jag ska skriva en bok, kunde de väl presentera innehållet för mig? Eller åtminstone upplysa mig om vad det är för slags bok jag ska skriva? Jag tänker att en bilderbok kunde passa bra. Speciellt eftersom jag inte målar eller tecknar, så kunde jag sitta bredvid och peka och ha åsikter om någon annans förverkligande. Men nej, då. Någon sådan information får jag inte, bara att den förbaskade boken ska skrivas!
Så nu har jag börjat. Jag har kommit två sidor. Nästan lika långt som de där historierna i barndomen. Och nu när jag väl har börjat, har jag insett att jag inte blivit det allra minsta bättre på att skriva sedan barndomen.
Har du tänkt på hur en bok är uppbyggd? Det har definitivt inte jag gjort!
Om du tänker på den senaste boken du skrev, hur framgick det att du läste en konversation? Var det med talsträck eller ”fnuttar” (situationstecken)? Nope, jag har ingen aning!
Tänkte du på hur snabba hopp det var vid ett kapitelbyte i den senaste boken du läste? Jag har absolut ingen som helst aning om hur min senast lästa bok fungerade i det hänseendet.
Jag har noll koll! Absolut ingen som helst koll. Och jag har aldrig gått en enda skrivkurs i mitt liv, så den där andra sidan får nog antingen tänka om eller placera ett färdigt skrivet manus i min dator om det här ska bli till något! Men ja, jag ska fortsätta pilla på tangenterna nu som då, så att jag håller mig på god fot med änglarna och andra sidan. Ju längre jag kommer i min berättelse, desto lättar tänker jag att det blir för dem att ändra åsikt. Jag ser fram emot budskapet när de meddelar att de missbedömt min uppgift och att jag kan återgå till att fotografera istället och överlåta författarskapet åt dem som faktiskt kan skriva!
