Min första kärlek…hm…
Jag lär ska ha klättrat på hyllorna i butiken så fort jag fick syn på Henka Andersson. Jag var då 4 år, han var väl typ 10 år äldre. Kan dock inte påstå att han var min första kärlek.
Egentligen kanske man kan säga att Gabriel Nordman var min första kärlek. Jag var 5 år när jag lärde känna honom. Hans syster var sambo med min morbror tills jag var 11 år. Jag minns än hur vi satt under köksbordet. Han var lika kär i mig som jag i honom. Hans syster hade en glasmanick som man skulle hålla i. Om innehållet började bubbla var man kär. Den höll vi alltid i när vi sågs. Gulligt som sjutton. Jag minns som sagt fortfarande känslorna när jag såg honom. Sen möttes våra vägar från och till genom åren, men sommaren -93 blev vi tillsammans. Inget hände. Vi höll väl varandra i händerna, men inte ens en puss om jag minns det rätt. Tror vi blev kära i känslan från när vi var små, trots att våra vägar gått isär otroligt mycket genom åren. Vet inte om jag skulle säga att jag var kär i honom då mer.
Sen kom ett gäng närpesbor till Åland på besök och jag blev kär på riktigt för första gången. Niclas Liljedahl stormade in i mitt liv och tog mitt hjärta med storm. Plötsligt var Gabriel glömd och jag gjorde snabbt slut på telefon. Fy dig, Miina! :S Kan dock tillägga att jag och Gabriel är vänner idag.
Men innan Gabriels andra debut där sommaren-93 så måste jag nämna Jonathan Grönqvist. Gud så förälskad jag var i honom, men såg han mig? Nädå. Jag var bara en god vän till honom. Genom åren gick det sedan så att våra känslor gick om varandra. När han var kär i mig var jag kär i någon annan, när jag var kär i honom var han kär i någon annan brud. Idag är han en av mina bästa vänner. Han är som en bror för mig. Skulle gå genom eld och vatten för honom och jag vet att han skulle göra det för mig.
Niclas Liljedahl då? Tja, han stal mitt hjärta totalt och fullständigt. 28.08.1993, på pappas födelsedag, blev han min. Oj, så kär jag var! Än i denna dag får 4 Non Blondes låt ”What’s up” att tänka på Nicke, som förövrigt är en av mina bästa vänner än idag. Att mina föräldrar lät mig sova över hos honom den natten kan jag inte förstå. Fast de trodde antagligen att jag sov med Anna eller nån av de andra tjejerna i klassen. 🙂 Några ljuvliga månader med honom blev det. Sen krossade vi varandras hjärtan en aning för att ca 3 år senare göra att nytt försök. Det sista försökt slutade i kras det med och vi insåg nog båda två att vänskap var en bättre nivå för oss och där är vi idag. Jag var den första som fick veta att han skulle bli pappa. Jag hoppas få vara den första som får veta att han tänker gifta sig. Den dagen har jag väntat på nu i måååååånga år! Älskar dig, vännen!
Sen kom nästa kärlek. Sam Andersson. Mitt första riktiga förhållande. Vi var tillsammans av och till i 2,5 år. Även han är idag en vän till mig.
Jag skulle nog säga att någon av ovanstående var min första kärlek, beroende på vad man syftar på.
Jag verkar ha sparat på mina kärlekar i form av vänner efter att förhållandena tagit slut och det är jag evigt tacksam för! Men vem var då min första kärlek? Det beror helt enkelt på hur man ser det och alla har de lärt mig något speciellt. En sak är säkert. Min första kärlek var åtminstone inte den största, men god vänskap har de alla givit mig genom åren!