Skriverier

Bloggat i 16,5 år

Den 28 september 2005 skrev jag mitt första wordpress-inlägg. Innan jag övergick till att blogga, hade jag några hemsidor som jag byggde med tekniken learning-by-doing, med en viss form av bloggande. Att mina ord funnits i bloggform på denna plattform, i 16,5 år känns svindlande!

Det har varit många perioder där orden tystnat inom mig, för att sedan komma tillbaka, men tystnaden har genom åren blivit större än de aktiva orden. Varför blir det så? Varför tar vardagen så lätt över? Jag har alldeles för lätt att strunta i hur välgörande det är för mig att sätta mina ord på pränt. Men ändå…16,5 år…det är verkligen en lång tid.

Just idag har jag haft nytta av de där gamla kodarkunskaperna. Jag satt och jobbade och insåg att den kopierade texten förstås tog in format som jag inte hade tänkt mig. När jag först öppnade det som idag kallas textläget (redigeringsläget) kändes allt som grekiska. Men efter att ha kokat en kopp te och stått och tittat på tekannan ett tag istället för på koderna, blev grekiskan istället till lättigenkänlig kod. h-tagar och p-tagar radade snyggt och prydligt upp sig och de gamla HTML- och php-kunskaperna tog sig fram till rätt del av min hjärna.

Efter att ha putsat upp koden så den blev som den skulle se ut, kände jag mig som en riktig hacker. Jag publicerade sidan…och…tja…där försvann känslan. Någon hacker blir jag aldrig. Efter att ha gått igenom sidkällorna och jämfört i timmar, gav jag upp och skickade ett olyckligt mail till supporten och fick krypa till korset med att jag inte kunde hitta felet, hur jag än vände och vred på saken. Så nu hoppas jag innerligt på ett svarsmail som talar om att jag visst är en hacker, eller åtminstone en relativt kunnig tant på 40+ som bloggat i 15+ år och som nog kan en hel del trots allt, men att felet förstås beror på något helt annat än jag själv. Om inte…tja…då kanske de här 16,5 åren inte blir till 17… Det lär märkas.

Så, du som själv har blogg, när började du? Och hur har din tid i etern sett ut?

Du kanske också gillar…

Tack för att du lämnar några ord till mig!