Jag gillar inte att sova just nu. Fasar för varje natt. Vill inte somna, vill absolut inte sova. Somnar jag, vet jag att jag kommer att vakna av smärta och domningar och ju längre jag sovit, desto värre är smärtan.
Jag somnar ofta vid 1-2 tiden och gör mitt yttersta för att vakna så snabbt som möjligt igen. Jag drömmer helknäppt och när jag vaknar, tänker jag så mycket jag bara kan, för att inte somna om.
Det känns som om risken är stor att jag kommer att komma in i en ond cirkel snart.
Nästa vecka har Nicke semester i 2 veckor, eller rättare sagt tjänstledigt, så jag hoppas att jag ska lyckas koppla av lite mer under den tiden så kroppen inte hinner bli urvriden disktrasa till natten. De här senaste 2 veckorna har varit rätt tuffa för mig med simskola varje vardag.
Nå, det kommer en bättre morgondag! Jag önskar bara jag slapp ta mig igenom nätterna till de där fina morgondagarna. 🙂