Year: 2011

Fumlig

Fasen vad jag hatar de här perioderna med fumlighet!! Jag tappar saker konstant, flera gånger dagligen, just nu. HATAR det verkligen! Igår kväll krossade jag ett glas när jag skulle dricka vatten på kvällen. Nicke kom genast till undsättning. Han gör det så fint. Han tar hand om det jag tappar ut och har sönder, Read More

PartyLite

Tjohoo, idag anlände mitt startpaket från PartyLite.

En del känner jag att det inte riktigt är någon vits att släpa med på visningar, men ska komplettera väskan så småningom.

Jag måste försöka ta tag i det här med deras ignorans mot svenskan. Trots att de har papper på svenska, skickar de det på finska till mig. Fick dessutom förra årets ”specialkatalog”, hur smart nu det är…

Read More

Smärta

Ibland blir jag frustrerad på andras smärta. Eller egentligen inte på deras smärta, men på att jag själv inte vet vad det är de upplever.

Jag har svårt att förstå hur förlamande det kan vara att ha muskelvärk eller träningsvärk. Jag har svårt att förstå hur man kan klaga över huvudvärk. Jag reagerar automatiskt inom mig med känslan ”Öh, ja vad då då?! Det är väl inget ovanligt?!” och måste påminna mig själv om att det är något ovanligt för den andra, att det verkligen smärtar dem och att jag själv antagligen inte kan förstå hur den smärtan känns.

Read More

I pulkbacken

Eftermiddagen av den första dagen på det nya året har vi tillbringat i skogsbacken här vid oss.


Se upp i backen, tre hål i nacken!! Moalie tycker det är lättare att balansera utan stavar.


”Hjääälp miiiiig!!!” Mor min stod så fint nere vid backens fot och så vips hasade hon ner i dikeskanten. Hon föll som en fura och det tog bra länge innan hon upp igen. Vi andra kunde ju inte hjälpa till heller. Pappa stod högst upp i backen och vred sig av skratt, Moalie var på väg upp i backen och trillade omkull där av skratt, själv stod jag och fotade spektaklet och Natalie var hemma med Nicke då än. 🙂

Read More

Mitt år med LCHF

Efter en vidrig jul 2009 och nyårshelg 2010 när min kropp skrek av smärta, magen tjöt av magkatarr av all mat och allt kändes allmänt överjäkligt, bestämde jag mig för att testa LCHF kost för ett tag fram över. Sedan dess har jag ätit strikt LCHF. Mitt liv har tagit en ny vändning. Smärtan har minskat avsevärt och idag är jag värkmedicinfri. Min mage mår som en prinsessa och såväl gallsten som magkatarr har flugit sin kos. Idag kan jag äta allt det jag vill förutom kolhydrater.

Fuskar jag, ligger jag i magkramper och kroppsvärk i flera dygn. Min kropp tål inte kolhydrater längre, kanske har den aldrig gjort det heller.

Samtidigt som jag fick en friskare kropp, rasade kilona. Jag vägde 72,5 kg när jag började. Hoppades komma ner till 65 kg där jag låg när jag vägde som minst efter att ha fått barnen.

På 3 månader gick jag ner 12 kg. Totalt har jag gått ner 14 kg och håller sedan sommaren stadigt min vikt på 58,5 kg. Helt otroligt! Trodde ALDRIG jag skulle komma ner till de kilona igen och framför allt, trodde aldrig jag skulle må så här bra med tanke på min vidriga sjukdom som jag bär med mig i bagaget; Ehlers-Danlos syndrom.

Idag hittade jag gamla mått från innan jag började med LCHF. Jag blev chockad när jag plockade fram måttbandet igen. HUR kan jag ha varit så stor?! Jag såg det aldrig själv. Maken såg det inte heller. Mamma hävdar fortfarande ”Inte var du tjock inte! Inte smal heller, men tjock var du definitivt inte!”.

Bilderna är tagna med måttbandet tight mot ryggen. De ljuger alltså på så sätt att kilona var jämnt fördelade över hela kroppen. Jag fick inte måttbandet att hållas på det sättet och har därför valt att sätta det mot ryggen. Det ger åtminstone ett humm om förändringen.


Midjan då 82,5 cm – nu 70 cm. -12,5 cm

Read More

1 10 11 12