Det går väldigt lätt att röra mig till tårar. Jag gråter när barn sjunger i kyrkan, jag gråter åt bröllop i tvn, jag gråter åt tv-program där man gör något för en annan människa, jag gråter åt hjältedåd, jag gråter åt musik, ja jag är som sagt lättrörd. 🙂
Jag brister inte ut i gråt och tårarna rinner inte som floder längs kinderna, men jag blir tårögd, klump i halsen och snyftig.
Att få göra något för någon annan berör mig djupt. Att få hjälpa någon annan. Att få ge någon kärlek. Det kan röra mig till tårar.
Jag gråter dock inte lika lätt av sorg. Stänger det lätt inom mig…tyvärr. Jag önskar jag istället kunde släppa taget om sorgen och smärtan och låta den komma ut i form av tårar. Kanske kan jag en dag lära mig att göra just det. Gråta ut det som gör ont.
Tårar är helande kraft – även för mig, trots att jag har lätt för att glömma just det.